Konspirationsteorierna i valrörelsen

Kent Werne skriver i Sydsvenskan/HD om hur konspirationstänkandet präglat den svenska valrörelsen som aldrig förr. Läs artikeln här. Eller läs ett utdrag nedan.

”Det började med torkan. Och skogsbränderna. Som i medierna kopplades till klimathotet. Vilket gav Miljöpartiet ett opinionslyft. En händelsekedja som såg ut som en tanke, ja som en sammansvärjning – åtminstone från Täbymoderaten Leif Gripestams utsiktspunkt. I ett spritt Facebookinlägg hävdade han att Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och ”Statstelevisionen” ville få valrörelsen att ”handla om något som inte gynnar SD o som räddar kvar MP i riksdagen.
Något legitimt skäl att skriva om klimatförändringarna fanns alltså inte.
Partikollegan och riksdagsledamoten Edward Riedl stämde in: ”För några veckor sedan blev det mycket tydligt att en stor del av svensk media tänkte rädda Miljöpartiet kvar i riksdagen”, skrev han. ”De ser ut att lyckas med detta.”
Skogarna hann knappt svalna innan lågorna flammade upp i ett antal förorter i Västsverige. Nu var det vänsterns tur att spekulera: ”Skulle inte förvåna mig om extremhögern var inblandade på något sätt”, twittrade vänsterpartisten Daniel Riazat. ”Det är någonting som inte ser ut att stämma”, sa han till journalisten som undrade vad han byggde spaningen på. Det hela var alltför välorganiserat och ”det finns en rad olika krafter som gynnas av något sånt här”, särskilt fyra veckor innan valet, påpekade Riazat (Expressen 14/8).
I vissa ekokammare på nätet tog man närmast för givet att såväl skogsbränder som bilbränder var resultatet av dolda makters ränksmideri. Omväxlande pekades IS, muslimerna i allmänhet, den "djupa staten", Sverigedemokraterna och ryssarna ut som skyldiga.
Gripestam, Riedl och Riazat var inte ensamma. I vissa ekokammare på nätet tog man närmast för givet att såväl skogsbränder som bilbränder var resultatet av dolda makters ränksmideri. Omväxlande pekades IS, muslimerna i allmänhet, den ”djupa staten”, Sverigedemokraterna och ryssarna ut som skyldiga. Precis som Riazat ställde man sig nämligen frågan cui bono? – vem gynnas? – och la sedan ihop ett och ett. Även om pusslandet styrdes betydligt mer av önsketänkande än av kritiskt tänkande.
Konspirationsteorierna har alltså satt sin prägel på årets valrörelse, som kanske aldrig tidigare i Sverige.
(…)
Vi lever nu i en tid där konspirationsteorier förvandlats från ett uttryck för misstro mot makten till de mäktigas verktyg. För Donald Trump är inte ensam om att peka ut oppositionspolitiker, medier och oliktänkande som delar i en ondsint konspiration, som ”nationens fiender”. I Ungern bygger Victor Orbán sin auktoritära stat på konspirationstänkandets grund. I den senaste valrörelsen prånglade regeringspartiet ut budskapet att George Soros och EU-eliten i skymundan dirigerat alltifrån flyktingvågen till regimkritiska demonstrationer i Ungern. Och av en händelse som faktiskt är en tanke har valpropagandan svalts och hyllats av svenskar som idealiserat Orbáns ”illiberala demokrati” på samma sätt som maoister gjorde med Kina och Albanien på 1970-talet.
”Ärade minister Orbán. Stort tack för att du står upp för Europa”, proklamerade sverigedemokraten Kent Ekeroth i Riksdagen i våras. Han uttryckte sin beundran för Orbán, som inte vikt sig för det ”vänsterliberala oket”, som bildat en front mot ”globalismen” och som inte stått handfallen när ”Soros försöker lägga sig i valen”.
Ekeroth tog sedan sitt pick och pack och flyttade till Ungern. Bakom sig lämnade han samtidigt ett parti och ett land som färgats av hans konspirationstänkande.
Det var till stor del Ekeroths förtjänst att Sverigedemokraterna under 00-talet gjorde hatet mot islam och muslimer till sitt huvudnummer. Kent och brodern Ted rörde sig i den framväxande internationella counter-jihadrörelsen, där den egyptisk-brittiska författaren Bat Ye’ors grandiosa konspirationsteori om en hemlig plan för ”islamisering” av Europa – eller Eurabia, som Ye’or beskrev det – blev den dominerande utblicken.
På SD:s Landsdagar 2009 lade Kent Ekeroth ut texten: ”Vi är idag inne i en ny fas i ett uråldrigt krig”, sa han. Sverige och Europa var utsatta för en planlagd ”demografisk expansion”, ”smygislamisering”, ja ett ”regelrätt krig om maktövertagande när de blivit fler och starkare”. Alla andra partier, och naturligtvis alla mainstreamjournalister, var muslimernas ”nyttiga idioter” – bara Sverigedemokraterna kunde stoppa marschen mot Eurabia. Partiledningen applåderade talet, och dagen därpå publicerades en debattartikel i Aftonbladet signerad Jimmie Åkesson, där islam och den påstådda muslimska invasionen utnämndes till ”vårt största utländska hot sedan andra världskriget”.
Riktigt så har det inte låtit under den här valrörelsen. I alla fall inte från partiledningen. Men visst finns idéerna kvar. De har dessutom kompletterats, som så ofta sker, med ytterligare ett lager i den stora konspirationen. Under försommaren frågade sig SD-riksdagsmannen Thoralf Alfsson retoriskt ”hur mycket Bilderberggruppen med George Soros i spetsen” egentligen påverkade de andra partiernas politik? Utan att reflektera över de antisemitiska undertonerna i den ungerska kampanjen ansåg Alfsson det ”nog fullt möjligt att använda Soros även i den svenska valrörelsen” – som slagträ vill säga.
På lokal nivå har det också blivit så. Fler än en SD-politiker ute i landet har upprepat tanken att Soros styr svensk politik, och i Expressens och Expos granskning i förra veckan avslöjades en rad sverigedemokrater som antisemiter. Fast om man får tro en del SD-politiker styrs förstås Expo av Soros och Expressen av en viss ”etnisk grupp” – läs judarna – för att citera Anna Hagwall, en SD-riksdagsledamot som nu gått över till det mer högerextrema Alternativ för Sverige (AFS).
Dessa exempel är samtidigt bara utväxter från en undervegetation av konspirationstänkande som frodas i sociala medier och högerpopulistiska propagandasajter. De tiotusentals svenskar som hänger i Facebookgrupper som ”Stå upp för Sverige” och ”Stoppa maktmissbruket”, och som konsumerar texter från Politikfakta och Fria Tider, lever i en värld där hela Sverige snart är en ”no-go-zon”, där ”sjuklöverns” politiker går bakom ryggen på vanligt folk och där ”mainstreammedias” journalister ljuger om allt.
I den här föreställningsvärlden kommer också valet att manipuleras av mörkerkrafter, vilket förklarar varför SD inte får 50 procent av rösterna och AFS inte klarar spärren. För i grunden anser man att demokratin är en fasad, i händerna på en konspiration.
Att de missnöjda skarorna samtidigt ignorerar de verkliga hoten mot demokratin – växande klyftor och kraftlös politik, falska nyheter och konspirationsteorier som undergräver sanningen, ryska lögnfabriker som förstärker polariseringen – är typiskt.
Vi har sett prov på konspirationstänkandets logik i den här valrörelsen, men ännu inte upplevt dess fulla potential.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s